Blåbär (Vaccinium myrtillus) är ett ris som växer vilt i norra Europa. Blåbär kan också förväxlas med odon, men det finns väsentliga skillnader mellan dem. Blåbär är en av de vanligaste växterna i Sverige och beräknas täcka omkring 17 % landets yta.
Blåbär är normalt överdragna med en tunn vaxhinna som skyddar bäret mot fukt och uttorkning och ger dem en matt, ljusblå färg. Vissa bär saknar dock det anlaget och är därför blanka och svartblå. Sådana bär brukar kallas skomakarbär, och i folktron har de ansetts giftiga eller åtminstone oätliga därför man trodde att korna eller räven urinerat på dem. I vissa delar av Ångermanland kallas bären "häraslickebära" för att man antog att harar hade slickat bort vaxhinnan. I Västerbotten kallades de "årmslektber" då man trodde att deras svarta färg kom sig av att ormar slickat på dem. De svartblå bären är dock fullt likvärdiga de ljusare blå. Fullmogna blåbär har ett saftigt, mörkt vinrött fruktkött, trots namnet. Smaken är söt med obetydlig syra. Blåbär innehåller antioxidabter, bland annat 8 mg askorbinsyra per 100 g (rekommenderat dagsbehov 75-100 mg).
I Sverige blommar blåbäret i maj/juni och är moget i juli/augusti. Blåbär är ett populärt bär och kan användas till bland annat paj, saft, sylt, marmelad, kräm, te, blåbärsvin och soppa. Bären kan även användas inom textilfärgningen och ger då en lila eller rödaktig färg.
Kommentera